Veckans Låt

Bra låt.

och först nu kommer Kungen. Jag väljer en lite senare låt. Alltid trevligt med Elvis. Eller hur?

Ända sedan jag hörde Heron’s “Lord and Master” för första gången på det förträffliga samlingsalbumet “Gather in the Mushrooms” (sammansatt av St Etiennes Bob Stanley) för ett par år sedan har jag levt med den.

Den besitter en fantastisk skönhet, och passar lika bra när solen skiner som när frosten glittrar i gräset, som idag. “Lord and Master” inger en känsla av ro och låter som ett lyckligt möte mellan Kings of Convenience, Pentangle och Crosby Stills & Nash.

Denna har gått varm hemma i veckan. Lite skramligt kanske för att vara jag, men jag resar hjärnan för att tillbringa tre veckor i lala-landet. JObba o lyssna på Kishidan o springa och leta Anjin-san.

Jag kör på det för några veckor sedan aktuella temat igen… Även en blind kan ju se att detta är bra.

Hemkommen en knapp vecka i Berlin är jag både nöjd och glad. Efter att under lördagsnatten ha partat runt på ett dekadent gayhak, fått uppmuntrande blickar och svajat hem halv sex på morgonen så kände jag mig ung igen.

Det gjorde jag inte dagen därpå.

Söndagen spenderades på en soffa hemma hos värdarna Markus [ma:kuss]och Lars [la:s]. Rätt var det var dök Goldfrapp upp på stereon. Det visade sig summera föregående kväll rätt bra.

Här kommer ännu en svenska låt!

Jag lyssnade igenom den här skivan för länge sedan utan att den var i närheten av att fastna. Sen hörde jag “The Quiz” på radion i måndags och tänkte instinktivt “Vad är detta?” Spetsade öronen som dom säger i dokumentärfilmer om snickrande galningar på SVT. Svaret utannonserades, och det överaskade mig. Nåväl. Det här är så gulligt att det helt enkelt måste bli veckans låt denna vecka.

Och ja just det:

Nej, Ja, Jag tror det, Vet inte, Kan du? Nej, Ja, Ja,

Ja, Ja,

Ibland, Ja, Nej, Ja, Tror inte det, Nej, Nja, Nej det tror jag inte.

Fan, jag hade ju tänkt ha en låt med Roger Merit and the disasters (My riot), men hittade den inte nånstans på nätet bara för det… (han har f ö slagit sönder ett o annat instrument i sina dagar med Agnostic Front… patetiskt eller inte.. ibland känns det mer begogat än andra gånger…)

Well, istället blir det en svensk bit..Här trashas det inte en gitarr så långt örat kan höra.