Kärlekskrank?
Richard Hawley släppte Cole’s Corner för ett par år sen och den var inget annat än magisk. Nu har den gamle Pulp-gitarristen precis kommit med en ny skiva som jag har nött senaste veckan. Den saknar i min mening dom riktiga slagdängorna (änvänds det ordet fortfarande?) som Cole’s Corner hade, här är allt ännu mer jämnbra, finstämt och välavvägt. Det kanske inte är nån musik man vill slänga på på förfesten utan snarare när man är olyckligt kär, lyckligt kär, höstdeprimerad, höstsugen, liggsugen, mörkrädd, tröttfull, bakfull, snedfull. Då vill man bara ha ett par stora mjuka hörlurar med Hawleys vackra sång strömmande ur dem.
Attached Files:
Jonas Åberg, September 14th 2007 at 10:03
1 Jens Hellqvist | September 14th 2007 10:13
Ska du inte lägga upp nån låt?
2 Jakob Åberg | September 14th 2007 13:07
Jag håller med Jens. Lägg upp en låt nu för fan.
3 Jonas Åberg | September 14th 2007 13:11
Okej, det känns ju som ett rimligt önskemål. Jag lägger upp en.
4 Jakob Åberg | September 14th 2007 15:18
Fin låt. Här får man en känsla av vad det kan innebära att sätta segel inför en resa ut mot okända vatten. Jag ska bevara den känslan och låta den ge ton åt designen för den webbplats jag jobbar med nu för Ericsson Racing Team i Volvo Ocean Race. Vältajmat!
5 Jens Hellqvist | September 14th 2007 15:24
Richard Hawley är lite som en kopp Earl Grey. Värmande och välkommet, och en ruggig höstkväll sitter det som en klocka. Men särkilt spännande är det egentligen inte. Men jag gillar RH, och lyssnar inte helt oofta på hans skivor.
6 Frida Soric | September 14th 2007 19:39
Harligt “boljande” lat. Haller helt med Jakob i segel pratet.
7 Jens Hellqvist | September 14th 2007 20:04
Och man får inte glömma att Earl Grey är kung av te.
8 Frida Soric | September 14th 2007 20:18
Du har sa ratt jens…
9 Kai Johansson | September 18th 2007 10:12
Finfint, lite te (the) och RH en regnig höstdag gör nog susen.