Spöken från förr
Jag minns när jag hörde REM’s megagenombrottslåt Losing My Religion första gången. Jag gick på gymnasiet, så det var ett tag sedan nu, och jag brukade använda klockradion som väckarklocka. En morgon var det just Losing My Religion som väckte mig, och jag kan fortfarande förnimma känslan av att låten pågick i all oändlighet. Lite som i en halvond dröm malde den på. Nuförtiden är inte REM ett band jag lyssnar mycket på alls. Jag vet inte ens om dom finns längre, och jag vet inte heller om jag bryr mig. Men dom har trots allt gjort en del finfina låtar och borde kanske räknas lite mer än dom gör.
Attached Files:
Jens Hellqvist, September 21st 2007 at 11:57
1 Kai Johansson | September 21st 2007 16:12
REM är det också en sorts minne som RAM, eller ROM?
2 Frida Soric | September 21st 2007 21:54
Finfin lat.
Pa min skola fanns det en gang runt 1990 tva utbytesstudent-tjejer fran USA som alskade REM och tjatade om dom konstant. Om hur fans foljde efter bandet runt nastan som Greatful deads “Dead heads”. Hade aldrig hort talas om dom innan.
Sedan kom “Losing my religion” och alla alskade REM.