A new England
Jag ljuger om jag säger att jag inte är lite sliten sen gårdagens inflyttningsfest här på Spiro/Rubrik, men inte ballar jag ur för det. Här kommer en låt från Kate Nash’s skiva Made of Bricks. En skiva och artist jag inte alls vet hur jag ska förhålla mig till. Ibland hatar jag det och ibland älskar jag det.
Attached Files:
Jens Hellqvist, November 9th 2007 at 14:34
1 Kai Johansson | November 9th 2007 15:25
Jag gillar låten. Såg lite om den nya “dialekt-stilen” i england på tv häromdan. Kate var med bland andra och jag tycker nog att det är helt okej, kanske tillomed bra. Man blir glad av låten också.
2 Göran Tällberg | November 9th 2007 15:56
Åhh.. jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om detta?
3 Jakob Åberg | November 9th 2007 17:15
Jag vet inte heller. Lite för mycket singer/songwriter för min smak. Ganska ok ändå.
4 Fredrik Broberg | November 9th 2007 18:09
Jag vet vad jag tycker. Jag tycker det suger. Min flickvän och jag har hamnat i rätt olika musikaliska läger på sista tiden och hon diggar definitivt det här lägret! Lily Allen får va ok ibland men jag pallar inte med mer av den här “wannabe-r&b” sången. Och det är för jävla käckt också… Oj nu blev jag lite “Hater” där plötsligt! Förlåt.
5 Jakob Åberg | November 9th 2007 18:14
Haha, där var det ord och inga visor! Du kommer raka vägen in och rör om i grytan, det gillar jag!
6 Johan Fransson | November 9th 2007 18:52
Jag älskar att hon är så jävla käck. RnB?
7 Frida Soric | November 9th 2007 19:05
Jag gillar det men jag gillar hela “packet” av Lily Allen, Jamie T osv. Det maste vara dialekten…
8 Fredrik Broberg | November 9th 2007 19:17
“RnB?” Jag tänker på den där småwailiga vicka på huvet-sången.