Svek
I söndags morse vaknade jag med en blodig fläskläpp och en präktig bakfylla. Raglar efter mobilen och frågar polaren vad fan det va som hände dan innan!? Ah just ja, jag “snubblade”. Lägger mig i sängen och ringer min flickvän sedan sex år som nu pluggar distans. Hon verkar lite konstig och efter lite tjafs konstaterar jag att hon vill göra slut. Jag arg, luren pang på, inte hört av varandra sedan dess.
Nej det är inte en Bukowski roman. Det är mitt liv just nu och den låt som fått störa dom värsta grubblerierna är Goin’ Home. Både i öronen och på gitarr för barnen på jobbet. Komiskt nog har jag Dinosaur Jr kopplat till två-tre uppbrott av hög rang och ett minne av mig själv full och gråtandes vid giget på Vattenfestivalen för sådär tio år sedan dyker upp. Ja ja. Jag skulle nog kunna skriva mycket mer men gränsen är nog passerad för länge sen…
Attached Files:
Fredrik Broberg, November 16th 2007 at 18:11
1 Jens Hellqvist | November 16th 2007 18:27
Ja du det var ju en tråkig historia det där. Jag beklagar misären. Samtidigt som jag lovordar ditt låtval och konstaterar att vi båda var på Dinosaur Jr på vattenfestivalen. En magnifik konsert.
2 Martin Söderström | November 16th 2007 18:50
Applåderar låtvalet, dock. Hade glömt bort hur fruktansvärd den här är. På ett bra sätt, alltså.
3 Frida Soric | November 16th 2007 20:43
Hemsk historia. Jag beklagar djupt.
Men du fick till en fantastisk lat i alla fall.
4 Fredrik Broberg | November 16th 2007 21:17
Det lustiga är att jag i min desperation av nya bekantskaper blev lättsamt medbjuden till nått jävla bluegrass gig av en arbetskamrat i veckan och tänkte att “Hey, varför inte. Rör på dig och träffa lite folk du inte känner!”. Stack till stället. Köper en öl. Väntar. Ingen kommer. Röker. Väntar. Köper en öl. Etc. Bandet börjar spela. Jätteglad musik. Alla är glada och visslar och klappar händer, men ingen arbetskamrat… Bara att singla hem efter ett totalt krossande missförstånd. I’m goin home…
5 Frida Sjöstam | November 19th 2007 21:52
UUU, jobbigt. Det värsta är nästan att imaginera när du går ut ensam och röker en cigg, tittar dig omkring, fimpar och går in till bluesen, ensam. Hoppas allt blir bättre snart. Håll ut. Det går fler blueståg.
Med värme.